Guldkorn

Säga vad man vill om turkarna, men en sak ska dom ha cred för, deras vänlighet. Visst har jag väl tänkt på det tidigare men när jag satte mig på bussen i Istanbul för att ta mig till ett dimmigt Trabzon slog det mig verkligen. Innan vi lämnade centrumet där busstationen låg så klev en kvinna på, och h0n skulle sitta bredvid mig. Great tänkte jag, det här blir mysigt. Jag som enda icke turkisk lär ju bli omtyckt av en äldre dam… Jag försökte sova, lyckades och väcktes kort efteråt av att hon knackade mig på axeln. Gissa om jag blev irriterad? Jag var sliten efter resan från Norge, efter stressen på flygplatsen och även över den oplanerade bussresan och när jag väl får sova så väcker en helt främmnade människa mig?

Anledningen att hon väckte mig var att hon ställt en påse poppade popcorn mellan våra säten. Hon menade att jag behövde äta, och började prata. Det visade att hon bor i Rize, men färdades till eller från Istanbul med den bussen en gång i veckan, pga en sjuk släkting. Med andra ord spenderade hon en vecka i Istanbul, en vecka i Rize och att resa på tom mage gick inte an. Därför hade hon väckt mig, för att jag skulle få mig lite salt och majs.  Hon fortsatte prata, det visade sig att hon var van vid ”yabanci gelin” då hennes son själv var gift med en amerikanska.

Så, till slut var jag ganska glad över att just HON satt bredvid mig, när det var stopp så följdes vi åt utanför bussen och jag slapp alla glåpiga kommentarer från lastbilschaufförer när jag behövde gå på toa.  Vi pratade även en hel del, och efter ca 10 av 7 timmar upptäckte dem i sätena nära oss att jag inte var turkisk, vilket kvinnan bredvid mig försvarade med att jag minsann studerade turkiska samt var förlovad med en man vid svarta havet. Om det var vad hon trodde, eller bara sa vet jag inte men det fungerade gott på alla nyfikna människor som åter gick till sina tvskärmar.

Så, vad lärde jag mig (än en gång) på denna oplanerade busstur? Jo, att människor faktist inte alltid är idioter utan faktist vänliga, samt att en busstur på 17 timmar inte är farlig, trots allt. Plus, att sträckan mellan Samsun och Trabzon aldrig tar slut. Jag svär!

Vägen mellan Samsun och Trabzon är markerat i blått, och enligt google tar det ca 4 timmar att köra sträckan. IN MY ASS. Snarare 6, eller 10…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s